Josephine

Kategori: Canada life

"You will never be completely at home again, because part of your heart will always be elsewhere. That is the price you pay for the richness of loving and knowing people in more than one place."

Det är nu officiellt 1 maj även i Canada. Det betyder att det officiellt är torsdag, vilket i sin tur betyder att det är en vecka (7 små dagar???) kvar tills jag flyger till Stockholm. Det är jättemärkligt. Det är som att jag vet om det, men jag förstår det inte. Jag kommer ju att somna i min säng på mitt lilla flickrum i Kingsta nästa söndag. (???)

Har det verkligen gått 4 månader sedan jag stod på Östersunds tågperrong den där torsdagsmorgonen och cried my eyes out, så att säga? ( MMM svengelska<3 har ju blivit så himla internationell dessa månader att mitt engelska ordförrådd bara förökat sig och liksom utplånat delar av min svenska i vissa sammanhang!!) Ja, tydligen. Tiden går fort när man har roligt, tydligen. *klyschig* retar alltid Jacob för att han jämt säger så fruktansvärt klyschiga saker. MEN jag är ju inge bättre själv, tydligen.

Många frågor har poppat upp i lillhövvet nu. Finns det en värld bortom Atlanten? Var det Östersund det hette, den där staden jag bodde i? Vadå, har jag en mamma? Och kanske den allra största frågan - Vem är jag i Sverige?

Det kan tyckas verka underligt, det här. Men det är väldigt märkligt, alltihop. Jag ska nu alltså lämna en värld jag byggt upp ett liv i. Det är väldigt förrvirrande att inse. Jag har ju så många minnen här nu. Och tryggheter och hatsaker och meningsfulla relationer och rutiner. Allt det ska jag bara lämna snart. Det är märkligt.

Jag har mycket att lägga i min erfarenhetsryggsäck. Upplevelser, intryck och lärdomar. Några kvadratcentimeter av mitt hjärta kommer ju att stanna här - både i Canada och i USA. Men jag kommer att återvända till Sverige som en lite tuffare, mer självständig, gladare och modigare människa. Allt det jag varit med om har format mig till en starkare person. Jag har fått det bekräftat för mig att jag vill så mycket. Att jag vågar så mycket. Klarar av så mycket. Det är oersättligt.

All of the lights all of the lights

Vi har cruisat ikväll. Tjoggiscruising. Först Tim Hortons, följt av Donken-driven. MmMMmm. Vi ba äter och äter, Jacob och jag. Det är ungefär det vi gör när ni umgås *:-)))* vi dukade upp hela takeawaykalaset framför TVn när vi kom hem. Kikade på några avsnitt av Dexters Labratorium och jag kände mig som 8 år igen HIHI.

Jag brukade älska Dexters syster, Dee-Dee. Och ni vet, när man var liten och alltid bestämde att man "var" olika karaktärer, då var jag alltid Dee-Dee och så fick Johanna vara Dexter lol. Och minns ni barnprogrammet Bella & Theo? GISSA vem som fick va Theo?? xD Japp, Johanna fick vara Theo. Hon fick alltid va den fulaste karaktären, eller så fick hon va killen. Hon hade liksom inget val hihi. (Stackars!!)
/ sJäLviSkA, sAmT bOsSigA sToRaSyRRaN

Familjelivet deluxe

*miXeD piCs fRoM tHis WeEkEnd* 1. Jacob köpte VS-trosor till mig (drömkille<3) 2. Nybadad Felix. 3. Sushimiddag. 4. *💏*

Det är söndag och Jacobs 3e (?) dag. KLOCKJÄVELN TICKAR JU GIVETVIS SÅ JÄVLA FORT NU BA FÖR JACOB ÄR HÄR (!) Vi har levt familjelivet deluxe hela helgen, vi tre. Jag, Jacob och lille Felix. Det är en underlig känsla som uppstår när Felix väcker oss 6am och Jacob väser i mitt öra; "Ligg kvar älskling, jag tar det. Du behöver vila." Och jag känner världens tacksamhetsvåg svämma över, samtidigt som jag kysser honom och ba "Mmmm, tack, du är bäst." (HAHAHAHA vilka är vi ens??)

Vi planerar middagstider, dammsuger, hänger tvätt, leker häst, turas om att mata en hungrig liten mun, samt torka kladdiga små händer. Vi åker och handlar ibland. Och då får vi många blickar. En del tittar snett. Men de flesta ler och tycker nog att vi ser ut att vara stans hippaste lilla familj. *:-)))* Det är mysigt (men OBS! inte mysigt för vill fkn inte ha nå eget barn det närmsta århundradet!!) och tufft att vara småbarnsförälder. Och man får fanimig inte inte mycket tid till varandra. Mellan blöjbyten och spyor passar vi på att pussas och berätta för varandra att vi älskar varandra, etc. Och när vi får tid så byter vi om och åker in till stan och roar oss. *trying to keep that romantic spark*

Från och med imorgon är vi lediga resterande dagar som Jacob är här. *EUFRORISK* Så nu är det han och jag. Inget ansvar, inga måsten, och inga tidiga mornar. Det känns fantastiskt och konstigt. Vad gör man ens när man är ledig lol??

Friday friday

Livet är just nu KOMPLETT.

Jag var så fruktansvärt nervös och framförallt pirrig igårnatt när jag sprang upp mot flygplatsportarna och skymtade Jacobs ansikte i den ankommande folkmassan. Jag blev faktiskt stressad/blyg/stel i två sekunder pga blev så genomfylld med nykärskänslor (!) Det kändes alldeles overkligt och alldeles alldeles underbart att få kramas och ens SE OCH TA PÅ HAN. Han finns. Han är mer än bara ett ansikte på skype. Han existerar på riktigt. Mmmm. Förstår ni vad vi pussats och överöst varandra med kärlek det här dygnet??? Allra käraste Jacob. Jag ska gömma hans pass och knycka hans flygbiljett för han får aldrig någonsin åka ifrån mig.

Den stora Jacobdagen

Här ovan kan ni skåda min fruktansvärt YTLIGA checklista som jag idag ska bocka av innan midnatt, då Jacob anländer på flygplatsen. Jag är en såndär person som ofta glömmer bort att raka armhålorna, vilket ofta har lett till stela (bokstavligt talat pga har ej kunnat fläkta omkring med armarna hursomhelst) situationer. Så därför skrev jag upp det. Och duscha är lätt att en glömmer i dagar som dessa. Getlukten och jag är numera ett. Och det kan vara svårt att känna skillnad. Så jag skrev upp det med :-)))) Jag är så långt ifrån ytlig som en kan komma. Och Jacob får mest se mitt allra fulaste jag när vi umgås. Så därför tar jag varenda tillfälle jag kan hitta nu för att få känna mig fin och ren en liten stund. För det är trotsallt en väldigt trivsam känsla.

Caught somewhere between

Livet kändes fruktansvärt svårt och hårt igår. En är ju i slutet av dan ba en littN 19årig fjant som rent psykiskt inte är i närheten av redo för att leva "ensam-förälder-livet" atm. *Shoutout to all mah singlemoms' and dads' out there* (!!) Idag känns livet lättare och gladare. Jag må kämpa som en liten arbetsmyra för att få allting att hålla, men jag klarar det ju faktiskt. Och det betyder att jag är fucking asgrym. Japp.

Ikväll har jag badat Felix, samt lärt honom att dansa och skåla. Vi höjde våra bägare, han sin bebismugg och jag min tekopp, och så skålade vi. Säkert 37 gånger. Det tyckte han var ungefär det roligaste han någonsin varit med om. Trevligt. *:-))))*